Hela det samhälle vi lever i behöver förändra vårt synsätt för att vi ska överleva. Tänk att vi under några hundra år kunnat glömma våra egna grundförutsättningar för liv. Som om vi skulle kunna leva på luft och teknik? Dessutom förorenad luft…
Tex finns det affärer som kallas livsmedelsbutiker, men hur mycket av det de säljer är verkligen medel för livet? Det blir inte mycket kvar om vi ska plocka bort allt som är fyllt av kemikalier, tillsatser och beroendeframkallande ingredienser, istället för det som verkligen ger dig och mig goda möjligheter att leva ett gott liv.
Så vi alla behöver ta en rejäl funderare på samhällets synsätt och eftersom både du och jag är en del av det här samhället är det en bra idé att börja med oss själva. Utifrån den fördjupningsutbildning i aktivitetsvetenskap jag just gått, har jag tidigare skrivit om Allt du gör varje dag påverkar både hur du mår, din hälsa och hur hela planeten mår. I forskningen har jag letat stöd för mer konkreta steg, vilka är hindren och vad kan jag faktiskt göra i min yrkesroll som arbetsterapeut?
När Drolet & Lafond (CJOT, 2025) ville förstå svårigheten för vår egen yrkesgrupp att ställa om till ett mer hållbart arbetssätt valde de att rikta in sin forskning på vilka barriärer som finns inom hälso- och sjukvården i allmänhet och inom arbetsterapi i synnerhet. Oavsett om du är arbetsterapeut eller har någon helt annan roll i samhället tror jag du kommer känna igen dig.
Forskarna utgick från 5 centrala begrepp inom arbetsterapi och dess behov av förändring. Jag tycker det här är en god sammanfattning av de hinder vi behöver ta oss över och igenom för att ha en framtid att se fram emot:
- Person: Från en individualistisk approach till ett intergenerationellt och interartbaserat tillvägagångssätt.
- Aktivitet: Från en positiv syn på all aktivitet till en mer inkluderande, nyanserad och ibland även negativ syn på aktivitetsutförande och allt vårt görande.
- Miljö: Från en instrumentell och antropocentrisk syn på miljön, där människan är utgångspunkten och det viktigaste i skapelsen, till en inkluderande och ekocentrisk syn på omgivningen, där människan lever i harmoni med sin miljö.
- Hälsa: Från en reducerande syn på hälsa, med fokus på symtom och detaljer, till en bredare ekosystemisk helhetssyn på hälsa.
- Rättvisa: Från en individualistisk syn på rättvisa fokuserad på dagens människor till en kollektiv syn på rättvisa centrerad på både dagens och morgondagens levande varelser.
Författarna skriver också, i det individualistiska, kapitalistiska och nyliberala västerländska samhället kan det vara utmanande att prioritera aktivitet bortanför produktivitet. Det krävs paradigmskiften både för att förstå och inkludera framtidens människor och värdera inte bara människor, utan även djur och ekosystem. Aktivitet är ofta kopplat till hälsa, välmående och mänsklig tillfredsställelse och arbetsterapeuter har ofta till uppgift att stödja delaktighet i aktivitet och prestation. Med tanke på detta är det inte självklart för arbetsterapeuter att stöda omställning och minskad tillväxt (degrowth), även om de nuvarande aktiviteterna är ohållbara och miljöförstörande.
När är det etiskt försvarbart att stödja aktivitetsengagemang hos några personer, när det påverkar andra individer? Var ligger ansvaret hos dagens människor för framtida människor, djur och ekosystem?
Här behövs ett skifte till värdering av specifika aktiviteter som främjar och regenererar ekosystemen på bekostnad av de aktiviteter som förstör dem.
Genom att expandera våra etiska antaganden där alla levande varelser inkluderas och utgår från det ömsesidiga beroendet av alla i naturen, en ekocentrisk syn, kan vi stödja hälsa och välmående på ett vitalt sätt. I vårt västerländska samhälle har vi en individualistisk och reduktionistisk syn även på hälsa där sjukdom ses som biologisk och bedöms utifrån individuella separata kroppsdelar och behandlas mekanistiskt, medan sammanhangen och en holistisk syn på livet ignoreras. Den rådande synen tar inte hänsyn till vanor, sociala och psykologiska faktorer eller miljön, kontexten, sammanhanget som påverkar hälsa och välmående. Kontentan, om den naturliga miljön är ohälsosam kommer människor och djur också bli ohälsosamma, alltså behövs ett skifte av synsätt till ett ömsesidigt beroende av hälsa hos alla levande varelser.
Hos mig väcker artikeln reflektioner, det självklara blir så himla tydligt. Den vite mannens erövringar har absolut gett en del värdefull kunskap och upplevelser, men i behovet av att härska har så mycket elände skapats och blivit vardag för oss, något vi kallar ”normalt” fast att det är långt från ”naturligt”. För längesen borde vi lyssnat på urfolkens visdom och relation till naturen, men har vi inte gjort det tidigare är det hög tid att lära oss det de kunnat sedan tusentals år – att vi alla är ett!
Vad väcker det här hos dig? En känsla av tyngd och motstånd eller hopp och möjligheter? Jag må vara en obotlig optimist, men ett lösningsfokuserat tänk är för mig den bästa vägen, där vi hela tiden kan utforska de minsta stegen som är möjliga till förändring redan idag. Just idag kan jag välja ekologiskt i mataffären. Vad kan vara dagens steg för dig?
Känner du klimatångest, upplever en stor obalans i livet, stress eller smärta och skulle vilja ha stöd i din process att hitta lösningar direkt i din vardag? Då möter jag dig gärna på Mottagningen här i Växjö eller online. Jag är övertygad om att vi alla kan och behöver ta stegen mot hållbarhet, både vår egen inre och yttre, likväl som planetens💚
Jag har läst många artiklar om arbetsterapi och hållbarhet och detta är en:
Supporting Sustainability: A philosophical analysis of certain assumptions underlying occupational therapy. Drolet, M-J. & Lafond, V. (2025) Canadian Journal of Occupation Therapy, s 1-13.
