Efter flera års pluggande på deltid är det till slut klart. När jag läste till arbetsterapeut för 25 år sedan var utbildningen 2,5 år. Några år senare förlängdes den till 3 år. Legitimation har jag (sedan 1998 då den godkändes för arbetsterapeutyrket) ju så klart, men det kändes intressant att uppdatera sina kunskaper och även få en akademisk kandidatexamen. Efter alla år med praktiskt/kliniskt fokus var det både ovant och nyttigt att läsa teori och lyfta kunskapen ur ett akademiskt perspektiv, att få ord på redan förvärvad kunskap, men ack så svårt. Ibland har det helt klart underlättat med all praktisk kunskap, men ibland har det också försvårat – det är sällan lösningar i praktiken är lika linjära som i teorin, vilket innebär att jag ställt alldeles för många frågor som jag sen behövt leta svar på… Vår uppsats skulle så klart handla om det som vi jobbat så mycket kliniskt med de senaste åren: möjligheterna att tillämpa Basal Kroppskännedom i det arbetsterapeutiska arbetet.
Så håll till godo!
[button color=”green” size=”medium” align=”left” link=”http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A761942&dswid=-3569″]Läs uppsats[/button]
